|
VARGARNA I RYSSLAND
En inblick i vargstammen och vargpolitiken i Ryssland kan ge perspektiv på de sandlådslekar våra natur- och miljöorganisationer samt EUs miljötjänstemän sysslar med.
Nedan en karta över vargförekomsten i västra Sovjet år 1980 från professor Bibikovs bok Volk, 1985. En prick på kartan representerar 25 vargar. Stammen var totalt 77.000 av vilka 350 i ryska Karelen.
Vargen är inte alls de stora ödemarkernas djur utan de flesta lever på sydligare breddgrader med tätare befolkning och mera mat. I hela Ryssland är vargjakt med alla medel utom gift tillåten året om och skottpeng betalas, dubbel för honor.
Petrozavodsk universitets rovdjursexpert Pjotr Danilov berättade 30.10 i telefon att anfall på människor är sällsynta då vargarna av lätt förståeligs skäl är livrädda för människor. Ingen statistik förs men ibland läser man i en tidning att någon har blivit dödad. Däremot har vargarna under senaste tid ställt till med allmän hundslakt i Karelen sedan älgarna har minskat.
Härom sistens tog en varg till och med en hund i trappuppgången i andra våningen i ett bostadhus och sköts omgående. Danilov förstår inte varför det är svårt att förstå att vargstammen hålls stabil om man skjuter bort en tredjedel årligen och att den i annat fall ökar med en tredjedel per år tills dess invanda bytesdjur inte mera räcker till. Då söker vargarna annan föda med tilltagande desperation.
Att som i Finland inte skjuta varje varg som visar sig anser han totalt ansvarslöst - förlorar vargar sin rädsla är utgången given. Hundar och får är lättare byte än älgar och människan blir förr eller senare ett intressant alternativ.
Vargstammen i Karelen var som mest 650 djur då älgstammen var på toppen för några decennier sedan. Sådana fluktuationer är normala i naturen vars balans liknar en kaotisk berg-och-dalbana.
Kartan belyser även vansinnet i Finlands Miljöcentrals tolkning att vargen är starkt utrotningshotad i Finland med under 50 förökande individer, utrotningshotad med 250 och tryggad med 1.000 eller mer. Detta innebär en målsättning på minst 2-3.000 vargar - tre till fem gånger mer än det någonsin har funnits i Karelen.
EU säger inte själv ut någon siffra men använder denna tolkning som riktlinje. Miljöcentralen har kommit fram till siffran genom att ta det internationella naturskyddsförbundet IUCNs allmänna riktlinjer för en arts gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde - i vargens fall hela Eurasien - och tillämpa den på den lilla magra plätt i områdets nordvästra hörn som Finland utgör i sammanhanget, visserligen med litet rabatt för Rysslands närhet.
Natur- och miljövården har råkat i händerna på ansvarslösa fanatiker. Dessa fattar utan parlamentariskt ansvar beslut på basen av verklighetsfrämmande dogmer och fantasier i frågor som djupt berör många medborgare.
Vargpinglor, kråkskrämmor och andra mjuka medel kan som i Ryssland lindra vargplågan något men kan inte bota den. Vargstängsel har man inte råd med i Ryssland och och hos oss tycks statens pengar bara räcka till litet för syns skull.
Magnus Hagelstam Forstmästare Sjundeå
|