Till jord- och skogsbruksministeriet PB 30 00023 Statsrådet Ärende
Inbegärt utlåtande om förslaget till plan för vård och skydd
av Finlands vargstam Referens
Dnro 3625/720/2005 Datum
28.10.2005 Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till plan för vård och skydd av Finlands vargstam och vill som sin åsikt framföra följande: A.
Allmänt Natur och Miljö anser, att förslaget till vårdplan är väl underbyggt. Den omfattande beredningen har resulterat i ett dokument som på ett balanserat sätt beskriver nuläget och framtida utmaningar. Den finländska vargstammen har ökat de senaste åren. I detta hänseende har skötseln av den finländska vargstammen varit framgångsrik. Konflikterna kring vargpolitiken har dock fortgått och även blossat upp på nya områden, i synnerhet där nyetableringar har skett. Natur och Miljö anser därför, att större vikt än tidigare bör fästas vid lindrande av de samhälleliga konflikterna kring vargen. Skötselplanen är ett steg i rätt riktning, även om förbundet nedan föreslår ytterligare åtgärder för att stärka detta område. Natur och Miljö vill fästa ministeriets uppmärksamhet vid att den svenska översättningen av skötselplanen (endast del 2) innehåller en mängd grova fel och formuleringar som har en helt annan innebörd än den finska texten. Med tanke på den i övrigt långt utdragna och grundliga beredningen är dylikt slarv med översättningen helt oacceptabelt. På grund av översättningsfelen har Natur och Miljö varit tvungen att ta det finska dokumentet som grund för detta utlåtande. B.
Del 2: Vårdplan 7.2
Gynnsam skyddsstatus Natur och Miljö finner det ändamålsenligt att försöka fastställa den minsta livskraftiga stammen i termer av antal förökande par. I avsnitt 7.2 nämns endast siffran 20, men i avsnitt 2.4 (s 19) konstateras, att den minsta livskraftiga stammen bör vara minst 25 par såvida immigrationen från Ryssland minskar. Natur och Miljö anser, att detta scenarium är sannolikt och föreslår därför följande tillägg till andra stycket i avsnitt 7.2: På basis av materialet kan man göra bedömningen att den minsta
livskraftiga populationen i Finland är 20 förökningsdugliga vargpar,
såvida vargstammen i våra närområden hålls på nuvarande nivå, men
25 par såvida vargstammen i Ryssland minskar. Aineiston perusteella voidaan arvioida, että pienen elinvoimainen susikanta
Suomessa on 20 lisääntyvää paria mikäli susikanta lähialueilla
pysyy nykyisellä tasolla, mutta 25 paria mikäli susikanta heikkenee
Venäjällä. Förbundet vill även understryka, att den minsta livskraftiga stammen inte kan anses vara det samma som gynnsam skyddsstatus enligt habitatdirektivets definition. Natur och Miljö anser, att den nuvarande stammen inte uppfyller kraven på en gynnsam skyddsnivå. Därmed kräver förbundet, att den övergripande målsättningen bör omformuleras på följande sätt:
Det grundläggande målet för vården och skyddet av vargstammen i Finland
är att
uppnå
och upprätthålla en gynnsam skyddsnivå. Suomen susikannan hoidon ja suojelun perustavoitteena on saavuttaa ja ylläpitää
susikannan suotuisa suojelun taso. 7.4
Förebyggande av skador Natur och Miljö stöder varmt en ännu större betoning av åtgärder för att förebygga skador. En ren monetär jämförelse av kostnaderna för skyddsåtgärderna med värdet på skyddsobjektet kan vara problematisk (7.4.1). Förbundet kan dock acceptera de föreslagna åtgärderna. I avsnitt 7.4.2 beskrivs praxis gällande uppförande av elstängsel. Enligt Natur och Miljö ger den nuvarande texten en för alltför diffus bild av talkoverksamheten. En betydande del av alla vargstängselstängsel har under de senaste åren uppförts med talkokrafter, som huvudsakligen koordinerats av Luonto-Liitto, Finlands Naturskyddsförbund, Natur och Miljö eller enskilda personer med intresse för vargskyddsfrågor (jämför avsnitt 7.4.5). Däremot har jägarnas intresse för denna verksamhet hittills varit anmärkningsvärt svagt. För att effektivera verksamheten borde viltvårdsdistrikten ta ett större ansvar för att samla talkoarbetskraft till stängselbyggen. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:
Viltvårdsdistrikten skall ha en aktiv roll i organiseringen av
talkoverksamheten.
Riistanhoitopiirien
tulisi ottaa aktiivinen rooli talkootyön organisoinnissa. 7.5
Ersättningar för skador på husdjur Natur och Miljö
anser att ersättningssystemet bör utvecklas så, att självrisken
minskar och att utbetalningsmekanismerna blir smidigare. Reformen av förordningen
(277/2000) brådskar. Natur och Miljö
vill även peka på att förfaringssätten gällande analys och
dokumentation av rovdjursskador på husdjur är brokig. Skillnader
mellan exempelvis polisens statistik och i offentligheten rapporterade
fall kan skilja sig avsevärt, vilket försvagar förtroendet för den
regionala skötseln av vargstammen. Särskilt gällande rivna får är
det ibland oklart om skadorna förorsakats av varg eller hund. Förbundet
föreslår följande nya åtgärd:
Viltvårdsdistrikten utvecklar och förenhetligar förfaringssätten gällande
utredning
och dokumentation av rivna husdjur samt informationsspridningen till
allmänheten. Riistanhoitopiirit kehittävät ja yhdenmukaistavat kotieläinvahinkojen selvittämistä ja dokumentointia sekä tähän liittyvää tiedotusta.
7.6
Undantagslov för jakt Natur
och Miljö godkänner den grundläggande målsättningen, att vargstammens skygghet för människan bibehålls eller rentav förstärks.
Enbart genom avlivning av enskilda individer kan denna målsättning
emellertid inte uppfyllas utan att den gynnsamma skyddsnivån äventyras.
Natur och Miljö efterlyser en betydligt större satsning på nya
metoder för att öka vargens rädsla för människan. Dylika metoder
kan bygga på t.ex. skarpa ljud. Förbundet föreslår följande nya åtgärd: Riista-
ja kalatalouden tutkimuslaitos käynnistää tutkimus- ja
kokeiluhankkeen, jossa kehitetään Suomeen soveltuvia menetelmiä
susien ihmisarkuuden lisäämiseksi. Natur och Miljö
anser, att den största bristen i förslaget till vårdplan är
avsaknaden av preciseringar av hurudana vargindivider som kan avlivas
med undantagslov, samt under vilka omständigheter detta kan ske. Under
beredningen (bl.a. intressegruppsenkäten) fäste man mycket uppmärksamhet
vid denna problematik, som är central för många konfliktsituationer.
I förslaget till vårdplan konstateras endast, att det inte finns orsak
att ändra på förfaringssätten som bygger på jaktlagstiftningen (s
54). Samtidigt signalerar jord- och skogsbruksministeriet, att jaktvårdsdistriktens
roll kan stärkas när det gäller tolkningen av jaktförordningen. Utan
bättre nationella riktlinjer kan Natur och Miljö inte acceptera detta.
Det är uttryckligen jaktvårdsdistriktens bristfälliga och
inkonsekventa motiveringar till beviljade undantagslov, som ligger bakom
konflikten mellan Finland och EU-kommissionen. Det har även förekommit
fall där det varit oklart om de vargar man jagat verkligen hade förorsakat
de skador som inträffat inom ifrågavarande område. Natur och Miljö kräver, att vårdplanen bör innehålla nationella
riktlinjer för tillämpningen av jaktlagstiftningen gällande
undantagslov för jakt. Förbundet vill betona, att riktlinjerna
inte kan ersätta lagstiftningen i juridiskt hänseende, men att en
popularisering av juridiken är nödvändig för att spelreglerna skall
bli klarare för alla aktörer på fältet. Skötselplanen bör innehålla
en möjligast uttömmande definition på en problemvarg (eller en
icke-problemvarg) samt krav på bevisföring för att koppla ihop en
viss vargindivid med dokumenterade skador. Natur och Miljö vaatii, että hoitosuunnitelma tulisi täydentää metsästyslaindäädäntöön
perustuvilla susiyksilöiden poistoa koskevilla kansallisilla
suuntaviivoilla. Liitto haluaa painottaa, etteivät tällaiset
ohjeet korvaa lainsäädäntöä oikeudellisesti, mutta pykälien
popularisointi on hyvin tarpeellista pelisääntöjen selventämiseksi
kaikille toimijoille. Hoitosuunnitelmassa tulisi olla mahdollisimman
tarkka ns ”ongelmasusien” (tai ei-ongelmasusien) määritelmä sekä
ohjeita yksittäisen susiyksilön kytkemiseksi luotettavasti
dokumentoituihin vahinkoihin.
7.8
Rådgivning och information Natur och Miljö
efterlyser en betydligt större satsning på informationsspridning
kopplad till forskning och utveckling. I förslaget till skötselplan
presenteras forskning, förebyggande av skador och informationsspridning
som skilda helheter. Natur och Miljö anser, att dessa tre element borde
integreras på nationell nivå. Hittills har
Naturum Petola fokuserat på att sprida basinformation om varg. Denna
verksamhet borde utvidgas och kompletteras med en avdelning, som skulle
koordinera forskning och rådgivning om olika metoder att förebygga
skador på boskap och husdjur. Viltskadecenter i Sverige utgör i många
hänseenden en intressant modell. Resurserna för Petola borde kraftigt
höjas. Natur och Miljö bedömer att behovet av sådan tillämpad
forskning och informationsspridning om rovdjur är i storleksklass 10 årsarbetsverk.
Förbundet föreslår följande nya åtgärd: För forskning, rådgivning och uppföljning av vargens beteende, förebyggande
av vargskador och ersättningssystem grundas en ny nationell
organisation, till vilken de nu spridda funktionerna sammanförs. Det
nya centret, som skulle fungera under jord- och skogsbruksministeriet,
skulle höra antingen till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet eller
till Naturum Petola. Suden
käyttäytymiseen, susivahinkojen ehkäisemiseen sekä
korvausmenettelyihin liittyvän tutkimus- ja kehitystyöhön, neuvontaan
sekä seurantaan perustetaan uusi valtakunnallinen organisaatio, johon
siirretään nykyiset hajallaan olevat toiminnot. Uusi maa- ja metsätalousministeriön
alainen suurpetokeskus toimisi joko Riista- ja kalatalouden
tutkimuslaitoksen tai Luontokeskus Petolan yhteydessä. Med tanke på
den nuvarande strukturen hos Finlands vargstam är Petolas placering ändamålsenlig,
men ur en språklig synvinkel är situationen problematisk. Det finns
ett enormt behov av information och rådgivning även i Svenskfinland
och i synnerhet i Österbotten, där vargen under de senaste åren igen
etablerat sig. Den svenskspråkiga befolkningens behov kan inte
tillfredsställas på distans från östra Finland. Därför bör en
svenskspråkig filial till Petola inrättas i Österbotten, exempelvis i
samband med Naturum Terranova i Vasa. Natur och Miljö skulle gärna
medverka i en styrgrupp för den svenskspråkiga filialen. Förbundet föreslår
följande nya åtgärd: Naturum Petola grundar en svenskspråkig filial i Vasa med uppgift att betjäna
landets svenskspråkiga befolkning. Luontokeskus
Petola perustaa Vaasaan ruotsinkielisen toimipisteen palvelemaan maan
ruotsinkielistä väestöä. 7.16
Sammanfattning Natur och Miljö
anser, att sammanfattningens uppställning är problematisk såtillvida,
att åtgärdsformuleringarna inte är helt identiska med de egentliga åtgärdsavsnitten.
Därmed uppstår oklarheter on tolkningar. Eftersom skötselplanens åtgärdsdel
redan i sig är kortfattad, föreslår Natur och Miljö att C.
Övrigt På ett allmänt plan efterlyser Natur och Miljö en tydligare tidsdimension i skötselplanen. Natur och Miljö föreslår därför, att skötselplanen kompletteras med tidsfrister för de uppställda målen samt att tidpunkten när skötselplanen skall uppdateras (avsnitt 7.15) fastställs. Liitto esittää, että hoitosuunnitelmaa täydennetään tavoitteita
koskevilla tavoitevuosilla ja että hoitosuunnitelman päivittämisajankohta
määritellään tarkasti (kappale 7.15). I övrigt stöder
Natur och Miljö förslagen i utkastet till skötselplan. Högaktningsfullt, Bernt Nordman verksamhetsledare |