Westside

Please login or register.

Login with username, password and session length
Advanced search  

News:

Nu kan du välja språk i Westside - engelska/svenska!

Author Topic: Teir hemman i Sideby  (Read 3711 times)

Jörgen

  • Ny
  • *
  • Posts: 39
Teir hemman i Sideby
« on: Januari 04, 2017, 07:10:02 pm »

Karl Axel Holmberg (KAH) har i sin bok Mål och bygd i Sideby gjort ett gediget arbete med att beskriva befolkningen och dess släktskapsförhållanden på de tidiga Sideby-hemmanen. Materialet baserar sig på Lappfjärd församlings kyrkoböcker från 1724 framåt, och boken innehåller även i kapitel 2 en kort utredning om övergångstiden under stora ofreden, baserat på Generalregistret över bosättningen i Finland (GbF). Nästan halva boken består av en exkurs med detta material, som det ofta hänvisas till bland släktforskare, även om materialet egentligen inte är sammanställt för just detta ändamål. Det finns sålunda kanske ett allmännare intresse för tilläggsinformation till innehållet i boken.

På grund av bristerna i det tillgängliga källmaterialet för denna tidsepok har KAH på sid.157 för Teir hemmans del fått nöja sig med att inledande konstatera "Hur de olika ägarna i början av perioden förhåller sig till varandra är vanskligt att säga". Åtminstone för Storteir hemmans del framträder dock en tydligare bild, om man utvidgar studien till Sastmola församlings kyrkoböcker, militärrullor för Björneborgs läns infanteriregemente, och i viss utsträckning Kristinestads stadsförsamlings böcker. Sastmola dop-, vigsel- och begravningslängder sträcker sig bakåt i tiden ända till 1670, och innehåller en hel del intressanta noteringar om Sidebybor.

På Teir hemman framträder Henrik Simonsson med hustru Kerstin Mårtensdotter som värdpar från 1675 framåt i GbF. De torde vara födda senast någon gång på 1640-talet. Henrik och Kerstin har många barn som når vuxen ålder. De följande födelseårtalen ska ses som grova uppskattningar, då det är svårt att avgöra exakt hur gamla barnen varit då de blivit införda i mantalslängderna.

Erik Henriksson f.1665
Per Henriksson f.1668
Johan Henriksson f.1669
Simon Henriksson f.1671
Mats Henriksson f.1675
Anna Henriksdotter f.1680

Sonen Johan Henriksson är nybyggaren som upptar Jossfolk hemman i Fladan år 1700, som bl.a. KAH redan konstaterat i sin bok.

Äldsta sonen Erik Henriksson blir följande husbonde på Teir hemman och gifter sig med hustrun Brita senast 1685. Paret får åtminstone följande barn, av vilka en del döttrar verkar ha döpts i Sastmola församling enligt följande:

Anna Eriksdotter döpt 15.11.1686
Erik Eriksson f.1691
Johan Eriksson F.1693
Margareta Eriksdotter döpt 30.3.1703
Brita Eriksdotter döpt 18.8.1708
Mats Eriksson f.1710
Carin Eriksdotter f.1712

Av dessa finns det inga senare noteringar på hemmanet av Brita, men de övriga verkar nå vuxen ålder. Det är värt att notera i detta sammanhang, att det sannolikt är sonen Johan Eriksson här som senare påträffas som husbonde på Pellfolk hemman efter stora ofredens slut från 1723 framåt, husbonden där med samma namn anges vara f.1690.

Äldsta sonen Erik Eriksson gifter sig synbarligen någon gång under ofredsåren 1714-21 med hustrun Anna Andersdotter, och är husbonde på hemmanet efter 1724. Enligt vintertingets protokoll 30.1.1730 har Erik Eriksson delat hemmanet i två lika delar med Jakob Andersson, varvid Lillteir hemman uppstår med den senare som husbonde. Som även KAH konstaterat, är Jakob kanhända svåger till Erik.

I Erik Erikssons familj är det i alla fall sämre ställt med återväxten, endast en dotter Maria född någon gång före 1720 påträffas i anteckningarna på hemmanet på 1730-talet. I avsaknad av överlevande söner i familjen skulle det ha varit bruklig, att hennes eventuella make efter giftermål skulle bli följande husbonde på hemmanet, men så sker dock icke i detta fall, av någon anledning.

I stället har en Johan Matsson f.1701 med hustru Maria Henriksdotter f.1702 inkommit på hemmanet, och Johan finns noterad som husbonde från 1742 framåt i GbF. Vilka är dessa människor, och varifrån kommer de? För att få svar på denna fråga, måste man gå tillbaka några generationer i släkten på hemmanet.

Teir-sonen i första generationen, Mats Henriksson f.1675 gifter sig 1.1.1699 i Sastmola med Valborg Henriksdotter från Stubbas hemman, döpt där 1.4.1677. Mats är till en början noterad som måg på hemmanet i GbF, men börjar snart noteras i ett skilt hushåll, som senare kommer att kallas Gräni. Namnet Gräni har inte förekommit i Sastmola före denna tid, så det verkar vara en utbrytning ur Stubbas, eller ett nybygge som Mats Henriksson åstadkommit. För Mats Henriksson med hustrun Valborg Henriksdotter hittas åtminstone följande barn döpta i Sastmola:

Brita Matsdotter döpt 27.9.1699
Johan Matsson döpt 19.5.1701
Anna Matsdotter döpt 20.11.1703
Margareta Matsdotter f.26.1.1707
Mikael Matsson f.21.9.1710
Margareta Matsdotter f.21.10.1711
Henrik Matsson f.31.5.1715
Valborg Matsdotter döpt 12.3.1721

Det är osäkert om andra barn än Johan och Valborg når vuxen ålder i denna familj. Mats Henriksson dör 21.2.1755, noterad som gamla bonden på Gräni, medan hustrun Valborg har dött några år tidigare 9.10.1751.

Sonen Johan Matsson f.19.5.1701 gifter sig 1.12.1723 med Maria Henriksdotter, noterad som piga från Sältö i vigselanteckningen. Hennes föräldrar Henrik Jöransson och Kerstin Eriksdotter är torpare på Sältö på denna tid, men då Maria har döpts 26.1.1702 har familjen varit bosatt på Prästnäset, eller Näsi som det även kallats. Det är svårt att omedelbart undgå att notera, hur väl namnen och födelsetiderna för paret här överensstämmer med uppgifterna för husbondeparet som senare dyker upp på Teir hemman i Sideby. Intressant att notera i detta sammanhang är kanske också, att det är Marias syster Beata Henriksdotter som gifter sig 29.6.1729 med bonden Nils Matsson på Kars hemman i Sideby, efter hans första hustrus död.

Johan Matsson tar sedan 14.2.1727 tjänst som soldat på rota nr.123 i Sastmola vid Björneborgs läns infanteriregemente, Eura kompani, med soldatnamnet Johan Rikberg. Huvudansvaret för rotans uppehåll ankommer på hemmanet Rikalainen, och namnet Rikberg är tydligen härlett från detta hemmansnamn. Alla Johans föregångare och efterträdare på rotan har använt detta samma soldatnamn, så namnet har inte tillkommit av eget val. Johan Mattsson Rikberg och hustrun Maria Henriksdotter har åtminstone följande barn döpta i Sastmola:

Anna Johansdotter f.31.7.1724
Johan Johansson döpt 15.11.1726
Maria Johansdotter döpt 6.10.1728
Brita Johansdotter döpt 17.9.1730
Beata Johansdotter döpt 28.1.1733
Tomas Johansson döpt 26.9.1736

I militärrullorna framkommer att Johan Matsson Rikberg sedan beviljats avsked 30.11.1739 från soldatyrket, med hänvisning till hans sjuklighet. Familjen försvinner efter detta från Sastmola, och antagligen har sjukligheten varit av en mera övergående natur, kanske påkallad av vetskapen om möjligheten att överta släktens gamla hemman i Sideby.

Av familjens barn förekommer döttrarna Anna, Brita och Beata Johansdotter i noteringarna senare på Teir hemman i Sideby. Sonen Johan Johansson har inte i ungdomen noterats där, utan har tydligen i ett tidigt skede fortsatt sin färd till Kristinestad, där vi hittar vigselanteckningen 26.12.1748 för drängen Johan Rikberg och pigan Beata Simonsdotter. Han verkar vara den enda som fortsättningsvis valt att använda faderns soldatnamn Rikberg efter att ha lämnat Sastmola bakom sig, vilket väl fallit sig naturligt för en stadsbo. Paret finns noterat i Kristinestads kommunionsböcker fram till 1781, varefter de flyttat till Sideby. Där har Johan Rikberg sedan i kommunionsboken på Teir hemman antecknats som broder i Anders Johanssons hushåll. KAH har på sid.190 i sin bok även framfört spekulationer om hans härkomst. Utan kännedom om faderns soldatkarriär och -namn ter sig noteringen i kommunionsboken säkert förbryllande, men är alltså nog helt korrekt. Av barnen som senare finns på Teir-hemmanet och som angetts vara födda före 1739 saknas således endast dopanteckningen för Henrik Johansson f.1735, men detta är inte helt oväntat på denna tid. Han kan även tänkas ha blivit döpt i Lappfjärd, om familjen uppehållit sig periodvis i Sideby redan under 1730-talet.

Således kan släktföljden på Storteir hemman i Sideby anses vara obruten under denna period ända tillbaka till år 1675, om man tillåter att definitionen "obruten" även innefattar släktföljden som under en generation tagit omvägen via Stubbas och Gräni hemman i Sastmola.
Logged

stenro-6

  • Flitig
  • **
  • Posts: 107
Re: Teir hemman i Sideby
« Reply #1 on: Januari 05, 2017, 05:30:58 pm »

I min databas har jag en person, Storteir Anders Johansson, född 1734, som var en av grundarna i samband med bygget av Sideby gamla kyrka.  Hur får man reda på om nämnda person är son till Teir (Rikberg) Johan Mattsson, född 1701.05.19. i Sastmola som efter sin soldatperiod flyttade till Teir hemman i Sideby.  Han är nämligen inte nämnd bland barnen till ifrågavarande Johan.  I nekande fall vem var hans far.
Logged

Jörgen

  • Ny
  • *
  • Posts: 39
Re: Teir hemman i Sideby
« Reply #2 on: Januari 06, 2017, 04:06:27 pm »

Hej, födelseårtalet kan vara omsvängt misstänker jag, 1743? Johan Mattsson Rikberg/Teirs vuxna barn vars dopanteckningar inte går att hitta är följande, med vanligast förekommande födelseårtal:

Henrik Johansson f.1735/37
Anders Johansson f.1743
Margareta Johansdotter f.1744

Bröderna Henrik och Anders Johansson är senare båda husbönder på varsin del av Storteir hemman, så det kan knappast vara fråga om någon annan Anders Johansson Storteir du har i din databas.
Logged

Jörgen

  • Ny
  • *
  • Posts: 39
Re: Teir hemman i Sideby
« Reply #3 on: Januari 06, 2017, 07:18:18 pm »

Märker, att födelseårtalet 1734 antagligen är uträknat från Anders Johansson Storteirs begravningsanteckning, han avlider 5.3.1810, och anges då vara 76 år gammal. De tidiga kommunionboksanteckningarna igen anger födelseårtalet 1743 för honom. Detta senare årtal verkar vara närmare sanningen i min åsikt, men det är således nog fråga om samma person i alla fall.
Logged

stenro-6

  • Flitig
  • **
  • Posts: 107
Re: Teir hemman i Sideby
« Reply #4 on: Januari 06, 2017, 07:34:27 pm »

Tack!  Nu kom jag många generationer bakåt i min forskning.
Mvh
Rolf
Logged