Westside

Please login or register.

Login with username, password and session length
Advanced search  

News:

Nu kan du välja språk i Westside - engelska/svenska!

Author Topic: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)  (Read 21975 times)

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #15 on: Oktober 17, 2016, 03:20:08 am »

Det ser alltså ut som om Johan Johansson Gäddvik och Johan Cederberg är samma person. Dessutom föddes Johan Carlssons son 20.3.1827 precis som Johan Cederberg.

Men förvirrande, Johan heter ju var och varannan man på den tiden. I dödsboken står inget om Cederberg och i kb 1848-1856 sid 138 står inget om Gäddvik. Däremot står det att Johan Cederberg dog 1853 "vid Saima kanal".  Det är långt bort från Pedersöre. Troligen jobbade han där och råkade ut för någon olycka.

Men bor änkan Brita Lena Mattsdotter kvar på samma torp i kb 1856-1863 el har hon flyttat till ett annat torp iom att det står "Gäddvik" under "Ort"? Får fortfarande inte riktigt klart för mig var detta Gäddvik låg, enligt kartan i boken låg till väster om Karl Granroths boningsstuga och uthus. Och var finns denne Petter Cederlund som bodde på Gäddviks torp?
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #16 on: Oktober 22, 2016, 10:18:35 pm »

Har skrivit tidigare i tråden om häradsrättens dom, men här kommer det i mer detalj från Backmans bok "Några fall ur Svenska Österbottens dystra brottmålshistoria":

Häradsrättens utslag

Anklagelsen mot Brita Kajsa Granroth att tillsammans med sin man ha “omlifvetbragt” barnen Henrik och Augusta hade blivit återkallad under rättegången, varför hon i denna del blev frikänd.
Däremot fann rätten henne skyldig till dubbelt horsbrott med Karl Granroth. Hon dömdes till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, varefter hon skulle undergå enskild skrift och avlösning samt erlägga till Pedersöre moderkyrka 2 daler med 96 kopek silver. Om hon saknade tillgång på pengar skulle hon ersätta dem med arbete till kyrkan.

Lite off topic om namn m m: Häradsrätten kallar henne för Brita Katharina Granroth. Ja, alla som hette Katharina kallades förstås Kajsa. Men i födelseboken står antecknat Brita Cajsa och då borde ju vara det ursprungliga och rätta namnet. Skrev prästen fel? Eller  bara utgick den som skrev häradsrättens protokoll från att en Kajsa automatiskt hade ett formellt namn Katharina? Det står också senare i Backmans bok att första hustrun “egentligen” hette Katarina Kristina. Men i födelseboken står det Caisa Stina.  Även i kb 1820-1826 (sid 424) står det “Caisa Stina”. Det var en våldsdrabbad familj; hennes far Johan Hansson dog redan i oktober 1823: “Slagen till döds på landsvägen nära Jakobstad under första marknads dagen om aftonen”. Änkan Greta Lisa Mattsdotter gifte 1826 om sig med en man som också hette Johan Hansson (Rif).

Betr anklagelsen mot Karl Granroth att ha burit våldsam hand på sin moder Anna Greta Heselius fann häradsrätten att detta hade styrkts med halvt bevis, men då han enständigt nekat, så kunde han inte fällas till straff.

Däremot fann rätten utrett att Karl Granroth genom “arsenikförgiftning” uppsåtligt “omlifvet bragt” sin den 29.11.1854 (anm: det står ju 2.12.1854 i dödsboken för Pedersöre 1854-1908) avlidna hustru Kajsa Stina jämte hennes foster ävensom sin den 31.12.1854 “dödsblifne” broder Gustaf Granroth samt dessutom den 15.10.1859 “försåteliga och i löndom, medelst nackens afvrikning” avdagatagit sina styvbarn Henrik och Augusta, varför häradsrätten dömde häktade Karl Granroth enligt 14:1 och 17:1 Missgerningsbalken för dessa grova brott , “efter föregången beredelse till döden, å ortens rätteplats, mista högra hand och lifvet, genom halshuggning, hvarefter hans döda kropp skall steglas”. I detta dödsstraff skulle inbegripas straffet för övervåldet mot styvfadern Carl Heselius den 24.12.1858 och straffet för horsbrottet med sin nuvarande hustru Brita Kajsa Granroth.

Vidare förordnades att doktor Fontells obduktionsarvoden sammanlagt 17 rubel 26 kopek silver, skulle gäldas “förskottsvis af Kronan till slike behof anslagne medel”, men sedan gottgöras kronan av Karl Granroths egendom, så långt hans tillgånger räckte.
Utslaget skulle underställas ‘Högloflige Kejserlige Wasa Hof-Rätts närmare pröfning och skärskådande”. Karl skulle “starkt fängslad till händer och fötter” förpassas med vanligt fångskjuts till Korsholms kronohäkte för att förvaras där i enrum tills hovrätten fattat sitt beslut. Den som var missnöjd med utslaget hade rätt att inge skriftlig påminnelse till hovrätten inom 30 dagar.

Som väntat var inte Karl nöjd med domen utan inkom med en påminnelseskrift. Han förklarade sig fortfarande oskyldig såväl till förgiftningsbrotten som till morden på styvbarnen. Han angrep särskilt vittnet Klippholm och beskrev henne som en “högst liderlig varelse” och hävdade att hennes berättelse var uppdiktad. Hon hade inte kunnat visa att hon “hemfört ett enda bärkorn”. Han angrep också Holländer och påstod att han framfört osanningar. Karl avslutade sin påminnelseskrift:
“Anhållande jag förty uti anförd ödmjukhet att Holländers - såvälsom öfrige vittnesmål, hvilka äro stridande emot mina sanningsenliga förklaringar, måtte lemna utan afseende och att jag, oaktadt de misstänkliga skäl - mina fiender och afundsmän emot mig åstadkommit, - högrättsvisligen får min oskuld tillgodanjuta, samt från allt ansvar och ersättningars utgifvande förskonas.”
Han hade inte själv skrivit påminnelseskriften och inte ens undertecknat den. Skrivbiträdet Dahlgren hade författat skriften på Granroths begäran.
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #17 on: Oktober 25, 2016, 06:15:39 pm »

Hovrättens dom

Hovrätten behandlade målet 26, 27 och 30 april. Den 30.4.1860 gav hovrätten sitt utslag.
Först ogiltigförklarade rätten flera vittnen (de förklarades vara “återgångsvittnen”), eftersom de var släkt med målsägande Carl Heselius, nämligen byggmästaren Gustaf Heselius, hans hustru Margareta Lovisa Heselius, sonen Gustaf Gustafsson och döttrarna Carolina, Johan och Helena Sofia jämte den sistnämndas man Johan Jansson och “deras berättelser lemnade utan afseende”. (Tydligen räknades Carl Heselius som målsägande trots att han inte var släkt med de mördade barnen. Antagligen eftersom han var gift med barnens farmor.) Samtidigt så bodde ju många släktingar på gården Perilö, grannarna var också släkt. Byggmästaren Gustaf Heselius var bror till Carl Heselius och hade också sitt boningshus på samma gårdsplan som Karl Granroth, i vinkel mot Karls boningshus.

Hovrätten gillade häradsrättens utslag att Brita Kajsa befriats från delaktighet i morden på Henrik och Augusta och att Karl Granroth ansetts vara med halvt bevis besvärad, men i brist på fullt bevis, inte kunnat fällas till angivelsen att ha misshandlat sin moder Anna Margareta Heselius. Men beträffande horsbrottet fann hovrätten att full bevisning inte framlagts, varför hon inte kunde fällas för detta brott.  (Trots hennes eget vittnesmål och andra vittnens om omfamningar och kättjefullt tal.)

Betr angivelsen om Karl Granroth skulle “medelst förgift” ha avdagatagit sin hustru och broder fann hovrätten flera omständigheter som talade för hans skuld att han var med mer än halvt bevis besvärad om dessa missgärningar men då han nekat tll förgiftningsbrotten och fullt bevis saknades, så kunde angivelsen “honom icke till last tagas”.

Betr morden på Karl Granroths styvbarn Henrik och Augusta fann hovrätten “att nämnda barn i sin späda ålder ej kunnat hafva annan fiende, men att Carl Granroth i sitt ekonomiska betryck haft att vänta fördel af deras död, att denna inträffat strax efter det Rätten förordnat till försäljning af deras fasta fäderne arf, att de försvunnit från hemmet samtidigt med Carl Granroths besök i Gäddviks torp, hvilket besök uppenbarligen afsett endast att Granroth finge en förevändning för sin frånvaro hemifrån, i händelse han der saknats, helst den yxa, han å torpet efterfrågat, kort förut blifvit till honom återställd, samt att Carl Granroth, om han besökt endast förberörda torp, nödvändigt måst antingen under vandringen dit möta sönerna, då dessa från skeppvarfvaet hemkommo, eller ock sjelv hinna hem före dem, i stället att han under hemgåendet mött Gustaf Carlsson (alltså sin son) på dennes sednare färd till varfvet, --- Carl Granroth vara, sitt nekande oaktadt, lagligen öfvertygad att hafva, den 15. Okober sistlidna år efter middagen på omförmäldt sätt, med vilja och stadgadt råd om lifvet bragt sina stjufbarn Henrik Gustafsson och Augusta Gustafsdotter, varför hovrätten prövade rättvist i  stöd av 1 § 14 kap. Missgerningsbalken döma Carl Granroth för dessa grova brott, efter föregången beredelse till döden, å rätteplats i gerningsorten varda halshuggen och steglad; hvarutom Carl Granroth, för det af Härads Rätten honom rätteligen till last tagna våld å sin stjuffader Carl Heselius, enligt 2. § sgde Cap. och Balk, gjort sig färfallen att böta Etthundra daler, med fyratio åtta rubel, och att göra sin stjuffader offentlig afbön, hvilka böter jämte afbön dock komma att i det Carl Granroth ådömd dödsstraffet inbegripas”.

Slutligen skulle obduktionen av barnen betalas förskottsvis av kronan och sedan gottgöras av Karls kvarlåtenskap, det var samma beslut som häradsrätten.

Skillnaden gentemot häradsrättens dom var alltså:
- Brita Kajsa blev inte dömd för horsbrott och slapp straff. Därigenom blev inte Karl heller dömd för horsbrott.
- Karl blev inte dömd för att ha förgiftat sin första hustru och sin bror trots arseniken. (Det är väl det som jag ser som svårast att förstå iom att obduktionen visade att de förgiftats med arsenik. Att bägge skulle begått självmord är inte troligt. Kajsa Stina hade möjligen orsak, eftersom hon kan ha varit deprimerad med en sådan våldsam make, men Gustaf hade ingen anledning alls.) Hovrätten ändrade därmed också ersättningen för doktor Fontells obduktion av Kajsa Stinas och Gustafs lik, de skulle stanna kronan till last.

Men han dömdes för morden på sina styvbarn. Så i slutändan blev det ingen skillnad, han dömdes ändå till döden (även om det skulle omvandlas till deportation till Sibirien). 
Han dömdes också i bägge domarna för misshandel av sin styvfar men detta brott konsumerades av morden, dvs straffet fick ingå i dödsdomen.

På ett sätt är häradsrättens dom mest rättvisande iom att häradsrätten hört målsägande, vittnen och den åtalade och kunnat bedöma deras trovärdighet. Därför hade det också tagit lång tid, sammanlagt 9 dagar med 94 vittnen (varav en del hörts flera gånger). Hovrätten hade  varken förhört den åtalade eller några vittnen utan enbart läst häradsrättens protokoll och bilagda handlingar. Därför var också hovrättens bedömning av bevis strängare. Hovrätten var inte helt enig. Minoriteten ansåg att både Karl och Brita Kajsa borde dömts för dubbelt hor.
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #18 on: Oktober 29, 2016, 05:00:58 pm »

Senatens justitiedepartements utslag

Karl Granroth var förstås missnöjd även med hovrättens dom och kom med en ny påminnelseskrift ställd till “Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Stor-furste till Finland””.  Jag hittar inget om vare sig Klippholms eller Holländers vittnesmål i de utdrag från hovrätten jag läst, men jag utgår från att de haft betydelse. Granroth utgick i alla fall från att de vittnesmålen var avgörande och försökte svartmåla de vittnena i sin skrift. Klippholm var “liderlig” och skyldig till mord på sitt barn och falsk edgång. Holländer hade på Forsbacka hemman försökt tvinga honom till bekännelse och slagit honom. Holländer hyste sedan gammalt agg till honom. Karl Granroth hävdade fortfarande att han var oskyldig och att målet borde återförvisas till häradsrätten. Då skulle han kalla in nya vittnen - förmodligen för att bevisa Klippholms och Holländers dåliga moral och bristande trovärdighet.

Som tidigare framgått i tråden höll departementet med om Karl Granroths skuld:

“Hans Kejserliga Majestät har i Nåder låtit ransakningen jemte öfriga handlingar i målet Sig föredragas, och prövar rättvist i Nåder gilla HofRättens ofvanberörda yttrande såväl i rättegången som beträffande angifvelserna emot Karl Granroth och finner Karl Granroth för morden å sina stjufbarn Henrik och Augusta Granroth till det honom af HofRätten ådömda dödsstraff.”

Men som vanligt omvandlades dödsstraffet till spöstraff och tvångsarbete vid gruvorna i Sibirien. Just arbetet vid gruvorna var det hårdaste straffarbetet i Sibirien.

Karl Granroth inlämnade nu en böneskrift. Där påstod han att hans styvbarn hade följt med två andra barn som inte blivit hörda. Dessutom återkom han till att Katharina Klippholm och August Holländer avgivit falska berättelser.
Skulle denna underdånga bön likväl ick Nåder villfaras, wågar allerunderdånigst jag anhålla - att, såsom besvärad af ett svårt bråck, af Gunst och Nåd få spöstraffet och deportation till Sibirien förvandlade till fängelse vid vatten och bröd och fästningsarbete”. Han bifogade läkarintyg. Denna böneskrift hade Karl själv författat.

Den 20.2.1861 avgjorde HKM:t. Karl Granroth slapp spöstraffet men inte deportationen.
Han hade då suttit häktad sedan december 1859. Han fick nu först avtjäna 28 dagar på vatten och bröd. Sedan skulle han undergå uppenbar kyrkoplikt i Vasa stads kyrka. Kyrkoplikten innebar att han gick upp på pliktpallen under den allmänna gudstjänsten, erkände sin skuld och  betygade sin ånger och fick kyrkans förlåtelse, dvs blev absolverad.  Den 22.4.1861 meddelade magistraten i Vasa att han undergått fängelsestraffet och kyrkoplikten. Så först nu erkände han de brott han dömts för.

Deportationen och vad som sedan hände

Samma dag fick han sitt fångpass och sändes till Viborg för vidare befordran till Tobolsk. Hans dom lästes upp i kyrkan i Pedersöre den 28.4.1861.

De som sändes till Sibirien förlorade alla medborgerliga rättigheter, all arvsrätt och deras äktenskap upplöstes. Hans hustru hade alltså rätt att gifta om sig utan skiljebrev. Hon måste dock vänta ett år, precis som ett vanligt sorgegår när maken dött. Men i detta fall berodde väntan på att det skulle bli klart att hon inte var havande/fått barn med sin förste make. (Inte för att jag förstår varför detta skulle vara nödvändigt. Karl hade ju suttit i häkte i Vasa  över ett år.)

I Pedersöre vigsellängd står det antecknat 2.11.1862 vigsel mellan sjömannen Carl Petter Kronqvist och fd bonden Carl Granroths hustru Brita Kajsa Johansdotter “utan skrud”. Vigselförättare var O.H. Helander, samma som haft kontakt med Karl och försökt förmå honom att erkänna. Brita Kajsa  står sedan med på sid 190 i Jakobstads kb 1857-1865. Även i kb 1865-1871 finns hon med på sid 184. Där står även hennes dotter Mathilda Granroth (född 1857) med. I kolumnen längst till höger på sidan står något om “fylleri och sabb.br.”. Brita Kajsa har tydligen inte vänt blad utan fortsatt att dricka. I nästa kb 1872-1882 har alla tre försvunnit. Hittar inte i Hiski att någon av dem dött, inte heller att Mathilda gift sig. De har bara försvunnit. Det blev alltså Brita Kajsas tredje äktenskap. Men vem vet, kanske gifte hon sig en fjärde gång, om hon blev änka igen?

Om Karl Granroth fanns det antecknat i fångförpassningen:
175 cm, svart hår, gråa ögon, svarta ögonbryn, medelstor näsa, bred mun, avlångt och mörklätt ansikte, stark och svart skäggväxt, stadig kroppsbyggnad, bråck i vänstra ljumsken. Han bekände sig till den lutherska läran och talade endast svenska. Han uppgav sig känna till skeppsbyggnad. Antar att de ville veta vilken kompetens straffarbetarna besatt.

Detta fick han med sig på den långa resan till Sibirien:
Egna persedlar: 1 väst av skinn, 1 klädesmössa, 1 halsduk, 1 bibel och 1 psalmbok
Kronans persedlar: 1 tröja, 1 par byxor, 1 par skor, 1 par strumpor och liv- och halsjärn med en 2 fot lång bult
Inga underkläder, inga ombyten och ingen jacka. På vintern kan temperaturen gå ner till 40-50 minusgrader i Sibirien. För honom skedde dock transporten under våren och sommaren.

Den lutherske prästen Johannes Granö reste sommaren 1885 till Sibirien för att tjänstgöra som själavårdare för alla lutherska straffångar och kolonister där. Han återvände 1891 till Finland och skrev en bok om sin tid där, “Sex år i Sibirien” (1893). Han skriver på sid 114 i boken:
“Många österbottningar träffade jag i östra Sibirien.--- Bland annat berättades det för mig om en persons öde, som jag i min barndom hörde mycket omtalas. Personen var Karl Granroth eller Pirilö, känd såsom den åttafaldige mördaren, hvilken hade slutat sitt lif redan på resan till Sibirien i Perm. Annars sades det om honom att han läste hela nätter och blef smått vurmig på sistone.”

Det var förstås i bibeln och ev psalmboken Karl läste. Inte så underligt om han blev grubblande och galen. Nu hade den narcissistiske Karl inga avundsmän, han var långt ifrån sitt hem och sin familj och hade ingenting att se fram emot annat än slavarbete. Kanske vaknade då verklig ånger och ruelse. Han dog alltså någon gång under sommaren 1861 i Perm väster om Uralbergen.
Här har Johannes Granö skrivit i tidningen Finland år 1885, troligen återfinns denna text i hans bok: http://www.loffe.net/emigration-mainmenu-59/3861-bref-fran-sibirien-johannes-granoe-del-18
Dock står inget om Granroth i detta reportage.


Jag tycker denna historia vore perfekt att filma, som en långfilm eller TV-serie. Eller ett avsnitt i någon serie kallad Finska mord, Mord i Österbottten etc. Antingen som ren spelfilm el som dokumentär med spelade inslag. Tänker på något liknande "Skånska mord" som gick i svensk TV 1986. Eller det kanske har gjorts, jag kan ju inte se finsk TV? Det brukar förstås kosta en del med historiska filmer/serier. Men nuförtiden brukar flera länder hjälpas åt med finansieringen. T ex förekommer ofta samproduktioner från flera nordiska TV-bolag.


Är det någon som härstammar från personerna nämnda i denna rättegång? Från Granrotharna, vittnena el tjänste/ämbetsmännen? Det var ju väldigt många personer inblandade i rättsprocessen.
Logged

BSV

  • Flitig
  • **
  • Posts: 382
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #19 on: Oktober 29, 2016, 08:13:50 pm »

Brita kaisa dör 1899, finns i Jakobstad kommunionbok 1892-1901 sid 305.
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #20 on: November 03, 2016, 03:23:51 pm »

Tack, det blev alltså inget fjärde giftermål för Brita Kajsa, hon dog före sin tredje make. Han var ju också född 1834, alltså åtta år yngre än hon.

Frågan är om ättlingarna till Karl Granroths döttrar känner till sin ökände förfader? Ev ättlingar el släktingar med efternamnet Granroth bör väl veta om det ifall de någonsin googlat på Granroth. Karl Granroths äldste son Gustaf (född 1845) dog ung och ogift år 1867 i tyfus. Johannes Granroth står med i KB 1871-1880, sid 169, men jag hittar varken giftermål el dödsfall för honom i Hiski.  Så vart tog Johannes Karlsson Granroth (född 13.7.1847) vägen? Det verkar som han flyttat från Perilö men vart? Han kan ha dött ogift och barnlös. Eller emigrerat till Sverige el USA. Det är alltså oklart om det finns några ättlingar i rakt nedstigande led från Johannes.
 
Greta Sofia gifte sig 1870 med bondesonen Johan Petter Gustafsson på hemmanet Österkivilös. Johanna Kristina gifte sig 1874 med bondesonen Gustaf KarlGustafsson Backlund.

Anna Mathilda tycks ha återvänt till Pedersöre. År 1880 gifte hon sig med bondesonen Anders Gustafsson på Österkivilös.
Logged

Ann-CatrinGranroth

  • Ny
  • *
  • Posts: 1
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #21 on: December 01, 2017, 03:55:16 pm »

OM detta stämmer, så verkar Johannes ha gift sig två gånger och fått ett barn med den andra frun.

https://gw.geneanet.org/strang?lang=fi&pz=martti+yrjo+kalevi+mara&nz=strang&ocz=0&p=johannes&n=granroth

Men vet inte om källan går att lita på, är så ny i dessa sammanhang. På alla andra ställen står det ju bara att han gick till sjöss.

Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #22 on: December 03, 2017, 01:29:42 pm »

Jag bor i Sverige och kan ingen finska. Jag fick gå till google för att se vad de olika månadsnamnen betyder. Sedan hittade jag inte Varkaus varken i Digihakemisto el Hiski. Däremot hittade jag Varkaus på FSHF. Tydligen arbetade Johannes Granroth på järnbruket där. Han står med på denna sida http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/varkaus/rippikirja_1869-1878_mko2-5/23.htm, men jag kan inte läsa vad där mer står. Det är väl på finska men texten är rätt otydlig.

Och när jag går tillbaka till Geneanet möts jag av detta meddelande:
Quote
Sinun tulee olla sisäänkirjautuneena

De vill nog att man blir medlem.

Men jag tror inte att det är en slump att bägge överlevande av Karl Granroths söner sökte sig bort. Det var säkert ett stigma att vara mördarens son, bättre att flytta dit ingen visste vem man var.

Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #23 on: December 04, 2017, 06:13:00 pm »

Tack vare Stefan Nyman vet jag nu att uppgifterna om den andra fruns namn stämmer, Olga Farikoff. De står med i Juankoskis kommunionbok 1891-1900, sid 11 (som jag inte har tillgång till).

Mekaniker, Joh Granroth, 7.9.1845. Paikka: Pietarsaari (dvs Jakobstad). Tulo: "Ir.k.s. 15"?
Olga Farikoff, 8.6.1857. Paikka: ? Tulo: Kreikar
Johan Wilhelm, 17.5.1875. Paikka: Warkaus. Tulo: Ir.k.sid 15
Kustaa Einar, 17.7.1881. Paikka: Pietari (dvs St Petersburg). Tulo: Lk 11/99
Elna Loviisa, 18.10.1883. Paikka: Pietari. Tulo: Lk 11/01

Enligt Google Translate betyder "paikka" på svenska "position", men jag utgår från att det menas "kommen ifrån". Tulo betyder "tillträde" men det förstår jag inte riktigt, "ankommen hit" kanske?

Dock står ingen dotter Eine Maria, född 1889, med här. Pojken Johan Wilhelm var alltså någon som Olga förde med sig i boet, eftersom de gifte sig år 1878.

Det finns en kolumn "Lähtö", dvs "Avgång", också och där står att de flyttat 02 till Kuopion kaup., alltså till Kuopio stad.
Logged

Kuhlberg

  • Flitig
  • **
  • Posts: 223
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #24 on: December 04, 2017, 08:10:58 pm »

Tack vare Stefan Nyman vet jag nu att uppgifterna om den andra fruns namn stämmer, Olga Farikoff. De står med i Juankoskis kommunionbok 1891-1900, sid 11 (som jag inte har tillgång till).

Mekaniker, Joh Granroth, 7.9.1845. Paikka: Pietarsaari (dvs Jakobstad). Tulo: "Ir.k.s. 15"?
Olga Farikoff, 8.6.1857. Paikka: ? Tulo: Kreikar
Johan Wilhelm, 17.5.1875. Paikka: Warkaus. Tulo: Ir.k.sid 15
Kustaa Einar, 17.7.1881. Paikka: Pietari (dvs St Petersburg). Tulo: Lk 11/99
Elna Loviisa, 18.10.1883. Paikka: Pietari. Tulo: Lk 11/01

Enligt Google Translate betyder "paikka" på svenska "position", men jag utgår från att det menas "kommen ifrån". Tulo betyder "tillträde" men det förstår jag inte riktigt, "ankommen hit" kanske?

Dock står ingen dotter Eine Maria, född 1889, med här. Pojken Johan Wilhelm var alltså någon som Olga förde med sig i boet, eftersom de gifte sig år 1878.

Det finns en kolumn "Lähtö", dvs "Avgång", också och där står att de flyttat 02 till Kuopion kaup., alltså till Kuopio stad.


Hej!

Familjen Granroth / Farikoff som du undersöker finns på uppslag 15 av kommunionboken för åren 1891-1890. Den har inflyttat 1886 ifrån Jakobstad / Pietarsaari med en attest ingiven den 5.12.1886. De barn som ännu inte var admitterade finns noterade i barnboken och i Juankoski följde man synbarligen principen att numreringen i kommunionboken och barnboken sammanföll. I klartext: Under perioden 1881-1890 hittas familjens barn på barnbokens uppslag nummer 15 och under följande period på sida nummer 11.

Lk = lastenkirja = barnbok. Tulo = kommen ifrån. Syntymäaika, -paikka = födelsetid, -ort. Lähtö = avgången till.

Barnböckerna anger följande barn:

Johan Wilhelm f. 17.5.1875 Varkaus
Gustaf Einar f. 17.7.1881 Petersburg
Elsa Lovisa f. 18.10.1883 Petersburg
Elli Helfrid f. 1.12.1885 Uleåborg
Elvi Ingrid f. 19.9.1887 Juankoski
Ejne Maria f. 20.8.1889 Juankoski


Hälsningar
Göran Kuhlberg
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #25 on: December 06, 2017, 06:14:58 pm »

Tack Göran Kuhlberg!

Det verkar alltså som om Johannes Granroth fick minst fem barn då, varav en son. Men de kan ha dött som små, eftersom endast ett barn finns med i Geneanet. Åas kan ju uppgiftslämnaren där ha missat de barnen.

De verkar sannerligen ha flyttat ofta. Jag antar att de gifte sig i Varkaus. Sedan for de till Petersburg, sedan till Uleåborg, sedan till Jakobstad och slutligen till Juankoski. Och därifrån flyttade de tydligen till Kuopio.

Jag har inte tillgång till dessa kommunionböcker. Petersburgs finska församling finns med för de åren i Hiski, och där borde jag alltså hitta dem men det gör jag inte.

Grubblar över några finska ord i kolumnerna längst till höger i bilden av kommunionboken 1891-1900 från Juankoski.

Om Johan Wilhelm tycks det stå det “Yliappilas”. Google Översätt lämnar mig i sticket. Längst till höger står det “Hyljätty”. Google översätter till “Mitt elände”? Om Kustaa Einar tycks det stå "lyeseolainen". Om Elna (alltså egentligen Elsa?) Loviisa tycks följande förkortningar stå “Routs. yht. kanl.” Kan det betyda “endast svenskspråkig”?

Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #26 on: December 06, 2017, 06:39:12 pm »

Betr Johannes Granroths första fru, Kathrina Fredrika Holopainen, har jag hittat henne i Leppävirtas Födelsebok 1851-1859. Född 5.1.1856, döpt 30.3 samma år. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8436769 Men varför så långt mellan födelse och dop, det brukar ju annars bara vara några dagar emellan, ibland döps barnen dagen efter födelsen. Kan familjen ha bott så avsides att prästen kom dit bara några gånger per år?
Det stämmer alltså med de nu försvunna uppgifterna på Geneanet. Men jag hittar inget om hennes död i Leppävirtas kyrkböcker (enl Geneanet dog hon 24 maj 1877). Inte heller något om när hon gifte sig med Granroth, det borde väl ha varit 1874-1877. Men även om hon föddes i Leppävirta så behöver hon ju inte ha gift sig eller dött där.
Logged

Kuhlberg

  • Flitig
  • **
  • Posts: 223
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #27 on: December 06, 2017, 08:08:43 pm »


Grubblar över några finska ord i kolumnerna längst till höger i bilden av kommunionboken 1891-1900 från Juankoski.

Om Johan Wilhelm tycks det stå det “Yliappilas”. Google Översätt lämnar mig i sticket. Längst till höger står det “Hyljätty”. Google översätter till “Mitt elände”? Om Kustaa Einar tycks det stå "lyeseolainen". Om Elna (alltså egentligen Elsa?) Loviisa tycks följande förkortningar stå “Routs. yht. kanl.” Kan det betyda “endast svenskspråkig”?



ylioppilas = student, lyseolainen = lyceist, hyljätty = inte godkänd (= vid militäruppbåd klassificerad som inte duglig för tjänstgöring i den ryska armén), Ruots. yht. koul. (utskrivet 'Ruotsinkielinen yhteiskoulu') = Svensk(språkiga) samskolan.

Hälsningar
Göran
Logged

Öllegård

  • Flitig
  • **
  • Posts: 288
Re: Hur många mördade Karl Granroth? (Granroth, ännu en sursillssläkt)
« Reply #29 on: December 07, 2017, 12:24:42 am »

Tack, nu är det lättare att tyda vad som står i Varkaus KB rippikirja 1869-1878. Det överkryssade namnet under Granroths namn  kan jag inte läsa, men det är säkert Kathrina Fredrika; födelsedatum stämmer. Under det namnet står Johan Wilhelm, född 17.5.1875. Men tänk om det är Johans och Kathrinas barn? De kan ju ha gift sig redan 1874. Kathrina blev mor i unga år, bara 19 år. Men det är ju troligare än att Olga blivit mor vid 16-17 år. På raden under ser jag nu också Olga Farikoffs namn. Längst till höger står ett datum 13.6.1878, kan det vara vigseldatumet?

Lite högre upp i högra kolumnen står ett datum, 27.6.1874, vigseldatum för vigseln med första hustrun?

I Varkaus, Kuolleet, 1866-1883, tycks det först stå "Riitterk" ? sedan Granroth, sedan Fredrika (det var antagligen hennes tilltalsnamn) Holopainen, men vad står det sedan, tycks börja med Hent...?


Logged