Lantbrukskolan vid Vestankärr gård i Kimito
Vid medlet av 1800-talet inleddes verksamheten vid ett antal lantbruksskolor, av vilka några i form eller annan lever kvar ännu i våra dagar. Brusaby i Kimito och Korsholm i Gamla Vasa är välkända inom lantbrukskretsar, även om de i dagens läge uppgått i större enheter och därför har begåvats med namn som inte direkt hänvisar till lantbruk.
Mindre känt torde vara, att åren 1856 – 1861 i Kimito verkade en lantbruksskola vid Vestankärr gård. Gården ägdes vid denna tid av löjtnanten Gustav Silfversvan, som var villig att med egna medel organisera en skola för 2 – 6 betalande elever av ståndspersonsklassen och för 8 – 12 icke betalande fogdelärlingar. Under de tre första åren besöktes skolan av 6 elever av herreklassen och av 40 som hörde till den arbetande klassen. År 1860 meddelade dock Silfversvan, att han inte längre ansåg sig kunna uppehålla skolan, vars verksamhet sedan avslutades påföljande år.
Vilka var då eleverna vid denna ’fogdeskola’? Kimito församlings kommunionbok hjälper oss att besvara denna fråga: perioden 1852 – 1858
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=21216&pnum=245 och perioden 1859 – 1865
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=8562&pnum=194. Inalles 40 personer, av vilka flerparten var hemmahörande i södra Finland.
Intressant nog finner man även tre österbottningar bland eleverna. Man kan ju alltid spekulera över hur de unga männen fått nys om att en fogdeskola startat sin verksamhet i det avlägsna Åboland. Kanske har prästen från sin predikstol läst upp en proklamation i ämnet, kanske har det i dagspressen ingått en notis om skolan i fråga. Vi skall komma ihåg att Vasabladet grundats år 1856.
Österbottniska elever vid fogdeskolan vid Vestankärr:
Anders Eriksson Gestrin, f. 27.7.1838; bondson från Gästgifvars hemman i Monå by i Munsala. Inskriven hösten 1858, död redan 18 december samma år.
Abraham Johansson Nordstedt, f. 5.4.1837; bondson från Skeppars hemman i Oxkangar by i Vörå. Inskriven hösten 1858, dräng vid Vestankärr 1861, hustru Maria Emilia Strandberg ifrån Kimito, uttagit attest för flyttning till Malax 1862. Vidare öden okända.
Johan Mårtensson Borgenström, tidigare Borgarstu, f. 19.4.1838; son till landbonden vid Vörå prästgård Mårten Johansson Unger. Inskriven hösten 1858. Tog ut flyttningsbetyg till Närpes 1861, kom 1863 till Karleby - attesten inlämnad den 6 april -, där han enligt kommunionboken var lantbruksfogde. Det är dock obekant om han någonsin verkat som fogde. Han vigdes den 30 januari 1864 vid bondedottern Anna Eriksdotter Backull ifrån Vörå. Vid tiden för vigseln, som skedde i Karleby, kallades Johan helt simpelt för dräng. Parets son Erik hade fötts och blivit döpt i Vörå under mellandagarna efter julen 1863, sålunda före vigseln och därför varandes oäkta, något som förare av kyrkböckerna nogsamt noterat. Under den tid som paret var kyrkskrivet i Karleby har varken Johan eller hustru Anna blivit tilldelad någon anteckning om bevistande av HHN. Under perioden 1866 - 1872 har Johan fått anteckningen "Är utrikes vistande; har ej uttagit flyttningsattest”. Hustru Anna, som 1873 flyttar tillbaka till Vörå, får vid slutet av detta år en dotter Anna. Fadern till detta barn förblir okänd. I Vörå kommunionbok anges, att Johan "vistas förnärvarande i Amerika"; i längden för inflyttade kallas Anna hustru till förrymde sjömannen Johan Borgenström. Det verkar sålunda troligt att Johan övergivit hustru och barn och startat ett nytt liv "over there".
Det kan ännu noteras, att de unga männen ifrån Vörå tog ut flyttningsattest på samma gång, varför man nog kan utgå ifrån, att de i samråd fattat beslut om att inleda studier vid fogdeskolan.
Ytterligare uppgifter om lantbruksskolan vid Vestankärr lämnas av Lars Zilliacus i dennes redogörelse över Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter. Se t.ex.
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/70861/FHS_IV.pdf?sequence=1.
Eftersom det till en lantbruksfogdes uppgifter hörde att leda det pratiska arbetet på större jordegendomar kan man om man så vill se fogdeskolan som en tidig föregångare till agrologutbildningen vid Högre Svenska Lantbruksläroverket i Åbo, och som sådan ligger den naturligt nog nära författarens hjärta!
Hälsningar
Göran
