Print

Please login or register.
1 Hour 1 Day 1 Week 1 Month Forever
Login with username, password and session length

[Öllegård]

Äntligen har jag lyckats låna den. I den finns släktgårdarna/hemmanen uppräknade och de bönder som bott där. Alltså hemmanen Rabb, Vik, Ivars, Vasberg, Örn, Östman, Åman, Södergård, Kuni, Mälsor. Även de "militära" hemmanen Smeds sergeantboställe, Krus-Smeds, Heirs hemman. Verkar vara en guldgruva.

Men hur tillförlitlig är den? Jag kan ju inte gå till källorna (kyrkböckerna). De går inte så långt tillbaka, och det som finns kan jag inte läsa (Kvevlax församlings arkiv). Så jag måste förlita mig helt på sekundärkällor.

[Öllegård]

Jag tänker på hur mycket som måtte ha gått förlorat när jag läser förordet.

År 1907 besöker Åkerblom årets byålderman för att få se handlingarna i bykistan. Den hämtades ner från vinden.
 
"Fönstret på vinden, invid vilket bykistan stått, var söndrigt, och halva locket på kistan var bortbrutet. Vatten hade kommit in i kistan, så att de översta papperen voro genomblöta. Jag tog ut dem och hängde dem på stolkarmar att torka, så att de sedan kunde hålla att hanteras. --- De skulle självfallet ha blivit helt och hållet förstörda, om de fortfarande fått vara utsatta för regn.
---
Bykistan har innehållit betydligt större samling av handlingar än den jag kom över. A.J. Nygren berättade i Vasa Tidning (26 aug.) 1885 att 'Byns forntida handlingar' blivit av skolmästaren klistrade på väggen i skolstugan till tapeter. Delar eller blad av handlingar visa även, att flera viktiga protokoll och utslag funnits, men att resten förkommit."

Själva ordet "bykista" var okänt för mig, så jag måste kolla på nätet. Det verkar som alla byar hade bykistor.

I en bykista kan det finnas allt ifrån, kvitton på betald skatt och bokföringen till byns gemensamma kassa till rättegångshandlingar och skifteskartor. För detta arkivmaterial, och pengarna, var åldermannen ansvarig. Ofta har denna syssla gått mellan gårdarna och man har bytt en gång om året. De beslut som skulle tas handlade mycket om driften av den gemensamt ägda jorden - byallmänningar, skogsskiften, fiskevatten och annat. Dessutom var lotterna som var gård ägde i åkrarna ibland så små att bönderna var tvungna att både så och skörda gemensamt. Dessutom var det ju tvunget att grannsämjan upprätthölls någorlunda.

För att på något sätt få ordning på vad som gällde i byn började man så småningom sätta upp regler som till och med kunde stadfästas av häradsrätten. De äldsta vi känner är från 15- och 1600-talen, men först under 1742 kommer en nationell mönsterbyordning. Med denna som grund kom flera byar att utfärda egna byordningar.

http://www.kalmarlansmuseum.se/samlingar/vara-samlingar/manadens-foremal/ur-bykistan/