Print

Please login or register.
1 Hour 1 Day 1 Week 1 Month Forever
Login with username, password and session length

[mansikkaniemi]

Hej!
Jag undrar hur det gick till i början på 1900-talet att erkänna faderskap  :confused:? Vet någon? Nu för tiden sker det ju, om man inte gift sig före barnets födelse, genom en barnavårdsman på socialbyrån  :embarrass:, som skickar handlingen vidare till tingsrätten där faderskapet fastslår den lagliga fadern. Fanns det här systemet redan då? Jag har haft för mig att att det räckte med att fadern erkände för församlingsprästen före dopet och så var det klart med det. Osäkra fall, eller icke villiga fall  :no:, gick säkert till tingsrätten.
Hälsningar Synnöve

[Öllegård]

Det var några år sedan denna fråga ställdes. Men jag tycker det är intressant.

För riktigt länge sedan var det ju brottsligt med "lägersmål". Om kvinnan hävdade att mannen givit äktenskapslöfte så kom det upp i domstol. Så det är ett sätt att få fram barnafaderns namn.

Enligt 1734 års lag var lönskaläge brottsligt också enligt världslig lag. Både man och
kvinna kunde dömas till böter. Mannens böter var dubbelt så höga som kvinnans.
Kronolänsmannen skulle som allmän åklagare väcka åtal när utomäktenskapligt barn
föddes. Målet kunde inledas vid tinget så fort kvinnan var uppenbart havande.
Kvinnan hade små möjligheter att undkomma straff, men mannen kunde svära sig
skuldfri genom ed; det fanns ju inga vetenskapliga metoder att fastställa
faderskap. Ibland hände det att kvinnan uppgav fadern som okänd eller uppgav ett
påhittat fint namn för att den rätte fadern skulle slippa böter.

Genom strafflagen 1864 avskaffades lönskaläge som brott. Bara om kvinnan stämde
mannen för att få faderskapet erkänt, kunde saken dras inför tinget.
---
Gav en kvinna en gift man skulden för att han lägrat henne, så gav lagen utrymme
för honom att fri sig med s.k. edgång. Nekade han under ed, dömdes endast kvinnan
för lönskaläge.

När en kvinna eller man dömdes till böter t.ex. för lägersmål eller hor, gick en del av
de utdömda böterna till kyrkan. Lägersmålsböterna var en inkomstkälla för kyrkan.
Böterna upptogs därför som en tillgång i kyrkornas räkenskaper. I kyrkoböckernas
räkenskapsvolymer finns därför lägersmålet upptagna under inkomster. Här finns
ofta angivet namnen på de bötande, och ofta är det också angivet med vem
lägersmålet skett.

http://www.msff.se/Y2005/Aktivitet/tema2.pdf

[mansikkaniemi]

Några sedan du svarade, men tack för ett utförligt svar!
Synnöve Mansikkaniemi

Det var några år sedan denna fråga ställdes. Men jag tycker det är intressant.

För riktigt länge sedan var det ju brottsligt med "lägersmål". Om kvinnan hävdade att mannen givit äktenskapslöfte så kom det upp i domstol. Så det är ett sätt att få fram barnafaderns namn.

Enligt 1734 års lag var lönskaläge brottsligt också enligt världslig lag. Både man och
kvinna kunde dömas till böter. Mannens böter var dubbelt så höga som kvinnans.
Kronolänsmannen skulle som allmän åklagare väcka åtal när utomäktenskapligt barn
föddes. Målet kunde inledas vid tinget så fort kvinnan var uppenbart havande.
Kvinnan hade små möjligheter att undkomma straff, men mannen kunde svära sig
skuldfri genom ed; det fanns ju inga vetenskapliga metoder att fastställa
faderskap. Ibland hände det att kvinnan uppgav fadern som okänd eller uppgav ett
påhittat fint namn för att den rätte fadern skulle slippa böter.

Genom strafflagen 1864 avskaffades lönskaläge som brott. Bara om kvinnan stämde
mannen för att få faderskapet erkänt, kunde saken dras inför tinget.
---
Gav en kvinna en gift man skulden för att han lägrat henne, så gav lagen utrymme
för honom att fri sig med s.k. edgång. Nekade han under ed, dömdes endast kvinnan
för lönskaläge.

När en kvinna eller man dömdes till böter t.ex. för lägersmål eller hor, gick en del av
de utdömda böterna till kyrkan. Lägersmålsböterna var en inkomstkälla för kyrkan.
Böterna upptogs därför som en tillgång i kyrkornas räkenskaper. I kyrkoböckernas
räkenskapsvolymer finns därför lägersmålet upptagna under inkomster. Här finns
ofta angivet namnen på de bötande, och ofta är det också angivet med vem
lägersmålet skett.

http://www.msff.se/Y2005/Aktivitet/tema2.pdf