Bente,
Runes tips, att Kaskö kommunionsböcker finns under Närpes, är det viktigaste tipset.
Hoppas inte Fredrik misstycker om vi lånar lite husägare från
www.nykarlebyvyer.nuMåg betyder svärson.
2. Lassila
Hemmanet hade tidigare samma hemmansnummer i byn Kovjoki och Strömmen.
Hemmanets storlek på 1600 och 1700-talen var 3/4 mantal. År 1792 var storleken 1 1/8 mantal.
Lassilanamnet härstammar med största sannolikhet från bonden Lars Grelsson, noterad i mantalslängderna 1629—1667, en tidrymd av 38 år. Lars blev till Lassila. Hemmansnamnet nämns första gången i början av 1700-talet.
En episod värd att notera gäller Lars Grelssons hustru Lisa Mårtensdotter. Hon var instämd till tinget i Pedersöre våren 1675 för att hon beskylldes för att ha lärt trollkonan Marina rida till Blåkulla! Kyrkoherden Lars Preutz hade författat en berättelse som Marina avgett. Lisa Mårtensdotter framkallades för att vittna. Lisa skulle ha ridit på en brokig kalv och givit Marina ett får att rida på. Lisa förmanandes nu allvarligen att bekänna, av vem hon det först lärt, var hon med en brokig kalv ridit och givit trollkonan fåret, då de reste till Blåkulla, "varav hon (Marina) sedan lära tagit". Lisa svarade att hon ej lärt Marina något ont, "mycket mindre ont kunna". Inspektor Erik Tavast invände däremot, att trollkonan vid tinget, när hennes sak behandlades (1673), bekände att hon lärt konsten av Lars Grelssons hustru. Därtill nekade hon stadigt. Skolmästaren och kapellanen herr Johan Lillorenius som hört trollkonans bekännelse, när hon sänt efter honom förrän hon avled, "kungjorde att hon fullkomligen sagt, Larses hustru Lisa ridit med en brokig kalv och givit sig ett får att rida på till Blåkulla, varpå hon ständigt stått på, och därpå anammat Herrens högvördiga sakrament". Lisa nekade högeligen däremot och påstod, att det trollkonan bekänt, var "skett av deras fiendeskap och avund". Det tillstod hon sig ha hört: "att Kiör Hans bränt sten på långfredagsmorgonen och sedan kastat den i vattnet om påskmorgonen. Då skulle den giva tecken med sitt fräsande, var trollkonan vore". "Men bemälte Hans (Lars?) nekade stadigt, att han förövat sådant, "ehuru han det för henne talt". Hon tillstod ock "att deras folk satt nöthuvud på granskatan, emedan deras boskap mycket stört av kringgången". Hon visste dock inte vem det uppsatt. Hon hade hört detta vara "passerat annorstädes gement" (allmänt), men påstod sig inte veta varken om det hjälpte eller stjälpte. Målet mot Lisa Mårtensdotter uppsköts, så att man av hennes grannar skulle få höra om hennes leverne. Hon förhördes sedan ånyo och frikändes då.
Marina, eller borgarhustrun Maria Mattsdotter från Jakobstad, avrättades den 10 april 1675 som trollpacka. 7)
7) K.V.Åkerblom: Pedersöre Storsockens Historia, del II, sid. 624.
BÖNDER PÅ HEMMANET:
Woldemar Backman:"Lassila i Kovjoki by av Nykarleby landskommun. Hemman och släkt 1618—1933".(Bönder före 1618 ingår ej i denna utredning.)
1548—1558
Erik Gregersson, eller Grelsson.
1563—1580
Anders Larsson.
1583—1590
Knut Larsson.
1591—1599
Anders Eriksson.
1600—1621
Margareta, änka efter förra bonden Anders Eriksson.
Grels Andersson, son till förra bonden, antecknad som ägare till hemmanet år 1600, då endast c:a 13 år gammal.
1622—1629
Grels Andersson, son till förra bonden, född c:a 1587
1629—1667
Lars Grelsson, son till förra bonden, född c:a 1611. Hustru: Lisa Mårtensdotter. Son: Jakob.
Bror: Jakob Grelsson, född c:a 1614.
Hemmanets storlek 3/4 mantal. Lars Grelsson hade 5 kända döttrar och en son. 9)
9) J.A.Strömsnäs: Släkt och Bygd Nr 1/1957, sid 4: En arvsförening i Kovjoki.
Paul Andersson: Släkt och bygd Nr 11, mantalslängd 1674, och Nr 26, sid.2.
Sammandrag:
Karin Larsdotter och Matts Eriksson, bonde på Lassila
Jakob Larsson bonde på Lassila
Anna Larsdotter och Matts Jönsson, tunnbindare i Nykarleby
Susanna Larsdotter Henrik Mattsson, bonde på Gästgivars i Sundby
Brita Larsdotter och Anders Sigfridsson, styrman i Nykarleby
Kerstin Larssdotter Jakob Larsson, bondson på Nymans i Sundby.
1669—1675
Karin Larsdotter, dotter till förra bonden.
1675—1685
Matts Eriksson, måg. Död före 1690. Gift med förra bondens dotter Karin Larsdotter. De hade en dotter Margareta som 24.8. 1730 testamenterade sin hemmansdel åt nedannämnda Jakob Simonssons måg Erik Jönsson.
1690—1697
Jakob Larsson Lassila, son till förra bonden Lars Grelsson. Hustru: Margareta. Måg, Jakob Simonsson, hustru Brita.
1698—1711
Jakob Simonsson Barsfolk, måg till förra bonden, född 1659, död 1764, blev 105 år gammal, gift med Jakob Larssons dotter Brita Jakobsdotter Lassila, född 1673, död 1740.
1711—1722
Stora ofreden.
1722—1737
Under stora ofreden låg hemmanet för "fäfot". 1722 återupptog Jakob Simonssons son Anders bruket av hemmanet. Efter hand som hans tre yngre syskon nådde vuxen ålder övertog de varsin del av hemmanet. Systern Susanna 1730, systern Brita och brodern Matts omkring år 1737.
Hemmanet delades i 4 lika stora hemman. Eftersom hemmanets storlek var 3/4 mantal, fick var och en av syskonen 3/16 mantal.
I fortsättningen behandlas de nya hemmanen skilt för sig och kallas:
Hemman A (Anders Jakobsson)
Hemman B (Susanna Jakobsdotter)
Hemman C (Brita Jakobsdotter)
Hemman D (Matts Jakobsson)
HEMMAN B
1737—1765
Erik Jönsson, måg till förra bonden Jakob Simonsson, född 1707 på Finne, död på Lassila 1765. Nämndeman. Först bonde på Finne. Sedan ägare till 1/4 av det odelade hemmanet eller 3/16 mantal på Lassila. Hustru 1: Brita. Hustru 2: Susanna Jakobsdotter Lassila, född 1702, på Lassila, död där 1765.
1765—1795
Jakob Eriksson Lassila, son till förra bonden, född 1725 på Lassila, död där 1796. Nämndeman. Gift 1: 1747 med Brita Andersdotter, född 1728, död på Lassila 1778. Gift 2: med Brita Hansdotter, född 1734 i Purmo, död 1801 på Lassila.
Trevlig helg. Tapio
