VARGSTATISTIK: Broo´s hemliga källa

Verksamhetsledaren för Natur och Miljö Bernt Nordman ifrågasätter i sin insändare "Trovärdig vargstatistik" Mikael Broo´s källa gällande nettoinvandring av varg från Ryssland år 2004.

Källan är ett mejl jag erhöll 8.9 från kapten Matti Shemeikka på Norra Karelens gränsbevaknings stab. Han hade fått min begäran om uppgifter genom Rauno Kokko från Norra Karelens landskapsförbund efter det jag under en månad förgäves försökt ta reda på vart gränsbevakningens rapporter skickas. Kopia av mejlet tillsändes redaktionen.

Gränsbevakningen hade erhållit statistiken tillsammans med formulären för rapportering av vargens gränsöverskridning för 2005. Enligt denna överskred vargar gränsen 1951 gånger. De gränsöverskridande djurens antal uppskattades till 148 stycken och nettoinvandringen angavs vara 113 djur.

Kapten Shemeikka kunde inte på min fråga säga varifrån formulären eller statistiken kom men förmodade att det var från Helsingfors universitets institution för tillämpad biologi för dit sänds alltid rapporterna. Denna hade dock ingen statistik för, berättade de i telefon, de sänder alltid kuverten med gränsbevakningens rapporter till Erkki Pulliainen på riksdagen.

Institutionens chef såg inget problem i eventuella mörkertal för vargstammen för, sade han "Vargen har rätt att leva och är en del av naturen i motsats till människan som tränger sig på och förökar sig." Inte heller Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets vargansvarige Ilpo Kojola hade någon statistik men, förmodade dess vargansvarige Ilpo Kojola i telefon, "Erkki Pulliainen vet nog".

Erkki Pulliainen bekräftade enligt Vasabladet 26.9 att han erhåller kuverten oöppnade. Han anger orsaken till hemlighetsmakeriet vara att uppgifterna inte ska hamna i orätta händer och tillägger att han anser att rädslan för varg är överdriven.

År 1985 bad den svenska veckotidningen Land Erkki Pulliainen kommentera fallet med Åbovargarna som dödade 22 barn åren 1880-81. Deras tragiska dödsfall finns nedtecknade i kyrkböckerna och deras härjningar beskrevs av Uno Godenhjelm i boken "Minnen från vargaåren i Åbolands län åren 1880-81, Helsingfors 1891. Ni kan läsa om dem från länken http://personal.inet.fi/luonto/mikael.broo/vargen.htm.

Om detta sade Pulliainen: "Uppgifterna i kyrkböckerna (dvs. dödsorsaken dödad av varg) är mycket opålitliga. Barnens försvinnande kan lika gärna ha haft andra orsaker".

Jag har med hjälp av mina språk, bl.a. ryska och franska, samt med min rutin med Internet forskat i hur det kom sig att vargen blev fredad efter det vi för bara ett sekel sedan lyckades befria oss från vargplågan.

Naturvårdskretsarna skyr varken hemlighetsmakeri eller sanningsförnekande för att genomdriva att vargen skall förekomma i hela landet och de har lyckats både hos oss och i Sverige. De är mäktiga och farliga ty de är lika internationellt välorganiserade, lika välfinansierade och lika hänsynslösa som i tiden kommunisterna.

Där kommunisterna i tiden gjorde kampen för social rättvisa till en apparat för maktutövning och förtryck gör idag naturvårdsorganisationerna detsamma med skyddet och vården av natur och miljö. En gammal naturvän fylls av äckel och avsky.

Magnus Hagelstam/Sjundeå

Tillbaka