ATT STÖRA VARGAR ÄR FÖRBJUDET

Fredrik Serlachius förelår i "Lär vargen vad som är tillåtet" (Hbl 25.11) att lära närgångna vargar en läxa, eventuellt med salthagel. Natur och Miljö rf:s verksamhetsledare Bernt Nordman har rekommederat gummikulor i TV och radio. Även smällare och lysraketer har föreslagits för att skrämma bort vargar från människans närhet.

Sådana åtgärder är förutom verkningslösa även olagliga. EU:s miljödirektiv 1992/43, Artikel 12 föreskriver nämligen att "Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a (inklusive vargen), med förbud mot a) att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs, b) att avsiktligt störa dessa arter..."

I och med att våra EU-förhandlare reservationslöst godtog miljödirektivet blev det således olagligt att störa en varg på gårdsplanen samt i dess får- och hundmåltider. Vår statsledning bör hävda grundlagens företräde framom miljödirektivet: 7 § "Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet." 10 § "Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade." 15 § "Vars och ens egendom är tryggad." 20 § "Var och en bär ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet.

Det allmänna skall verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön." Vargen är en svår hund- och boskapsdödare som ibland börjar betrakta småbarn som bytesdjur och snabbt blir skicklig på att fånga dem till och med på trappan och i farstun.

Vargproblemet visar att ensidigt värnande om naturens mångfald utan tillräcklig hänsyn till grundlagens andra, balanserande bestämmelser leder till omöjliga situationer.

Tillbaka